LANDET UTANFÖR

När jag växte upp i Stockholmsförorten Åkersberga på 1960- och 70-talen pratade alla föräldrar dialekt någon annanstans ifrån. Mina kompisars mormödrar bodde i Västerbotten, i Skinnskatteberg eller finska Österbotten.

Vi som var barn av den tidens gigantiska folkomflyttning inom Sveriges gränser föstes ihop på märkliga, rotlösa ställen som Åkersberga och var alla lika vilsna. Jag undrade var alla kom ifrån och varför de kommit dit. Det är en orsak till att jag skrev ”Landet utanför”.

Mina föräldrar var en del av den här folkomflyttningen fast de inte rört sig så långt. På Väddö där släkten funnits i generationer kände jag att jag hörde hemma.

Den tredje orsaken till att jag skrev Landet utanför är att jag bodde i byn Österfärnebo i Gästrikland under 80-talet. När jag nu kommer tillbaka dit har allt förändrats. För att hela Sverige har förändrats.

Här några medieklipp där jag medverkar:

Godmorgon Världen (26 juli 2012)

Min föreläsning i Luleå, Morgonrock (februari 2010)

En bok- en författare (SVT 2010)

I Sverige vill alla att landsbygden ska vara levande, men allt färre vill bo där. Nu har urbaniseringen nått den punkt där det inte längre finns någon tvekan. Orter kommer att dö ut. Även större samhällen. Även i södra Sverige.

Om detta handlar min bok ”Landet utanför – ett reportage om Sverige bortom storstaden”.

Jag har varit i Sunne och Filipstad, i Skåne och Småland, i Ragunda i Östra Jämtland, i Gäddede, Lappland och i Norge. Men också i Stockholms innerstad och förorter. Jag har mött Gunilla som måste skicka bort sina barn när det är dags för gymnasiet och Larz som brinner för sin hembygd, men där avfolkningen kanske gått för långt för att en vändning ska vara möjlig. Men också holländarna Jan och Margit som tycker att de funnit paradiset i östra Jämtland och Malin som ständigt längtar bort från storstan, hem till byn.

Bok Landet utanförJag har letat efter det där receptet som kan få hela landet att leva och insett att hela världen just nu flyttar till stan. Från och med 2008 lever fler människor i städer än på landsbygden, för första gången i mänsklighetens historia. Storstädernas lockelser betvingar hela världen.

I Sverige frustar vissa orter av framtidstro och känner att de utvecklas, på andra ställen har utflyttningen gått så långt att man inte ens vet hur man ska klara äldreomsorgen. Och den senaste typen av kommun är den vanligaste. Närmare bestämt är det 200 av Sveriges 290 kommuner som grubblar hur de ska få stopp på avfolkningen, locka nya invånare och få skattepengarna att räcka.

Ja, jag vet. Att folk flyttar från landsbygden till stan har pågått sedan 1800-talet, men sedan krisen i början av 1990-talet har utflyttningen tagit ny fart och på delvis nya grunder. Globaliseringen och den stenhårda internationella konkurrensen slår ut traditionstyngd industri i svenska bruksorter, förändringstrycket är enormt och det klarar städerna mycket bättre.

Sedan är det där med storstädernas lockelser. Viljan att ha många valmöjligheter, kunna byta jobb, ha många caféer att fika på, viljan att se mycket folk i rörelse drar ungdomsgenerationerna till storstäderna i strömmar som vi inte sett sedan 1960-talet. Nuförtiden föds också de flesta barn som storstadsbor. Ingen vändning synes och orter kommer att dö ut.

Sverige så som vi känner det, stöpts om i det tysta. Vilka möjligheter kommer att finnas kvar när historien gör nästa lappkast och människor åter söker sig till landsbygden och till de mindre städerna?

Mer information om boken och mitt förlag Leopard, hittar du här.
Här följer några artiklar jag skrivit på bokens tema:

Juli 2011 (DN Kultur)
Danderyd-Kopparberg (Fokus)
Essä (Axess-seminarium)
Essä Hållbarhetens villkor
Essä (SvD)
Kafé Vurma (Arbetet)
Krönika Jordbruksverket

     

    No Comments


    Trackbacks

    1. jag pratar med mig själv | Några rader om kärlek till en artist